Vårvinterns färger

De gör inte himlen rättvisa, mina bilder från iPhonen. Men ändå.

Idag är det första dagen detta år som solen är på väg upp när jag och hunden tar vår morgonpromenad. Bakom granridån färgas molnen av solens strålar. Och färgerna...

Olika årstider karaktäriseras av olika färger. Och vårvinterns färger är märkliga. Morgonens palett blandar lila, blått och rosa i olika nyanser. Molnen skapar mönster som aldrig annars märks. När marken är snötäckt kan känslan ibland vara som om man gick på en annan planet. Neptunus återspeglar sig i februarimorgonen.

I morse hördes åter sidensvansarna. Ett stilla ringande från små silverklockor. Den som en gång lärt sig lyssna efter dem har fått en till dimension i livet. Annars har det varit få besök av en av vinterns pärlor i år. Ibland drar flockar runt titt som ofta. Men i år har det varit tomt.

Utvecklingen av den biologiska mångfalden är rätt skrämmande. Inte bara den artutrotning som pågår dygnet runt över hela jorden. Frågan är vad som händer med den komplexa väven av arter som finns i vår vardag.

Just nu är det grönfinken som har problem. Det är en sjukdom som härjar. Sannolikt en tillfällighet, trots att man kan fundera över olika samband mellan sjukdomar och biotopförändringar. Men framförallt i jordbrukslandskapet har rätt många fågelarter problem.

För några årtionden sedan kunde man njuta av när storspoven flög över Närke på flytt mot norr. Ytterligare några årtionden tillbaka var den en rätt vanlig häckfågel även här nere. Nu har nog inte så många koll på vad en storspov är. Men när det kommer till lärkor, starar och andra vanligare fåglar vet nog fler mer. Och även dessa minskar.

Jordbruket, och skogsbruket, har allt mer blivit en industri där det handlar om att producera så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Sällan annonserar ICA eller Coop eller någon annan kedja om kvaliteten på maten. Ofta handlar det om pris. Och andelen av vad vi tjänar som vi lägger på mat, minskar.

Ibland gör det mig uppgiven. Är det överhuvudtaget möjligt att förändra utvecklingen? Är vi på väg mot en helt annan framtid än den jag själv drömmer om? Är ens en värld där det finns plats för både varg, gulärla och mellanspett något som vardagsmänniskan bryr sig om?










Sånt kan man tänka på en februarimorgon när himlen målas i rosaviolett. Sedan är det bara att gå hem och göra det man kan för att åter förändra världen.