Andra färger

"Kommer inte vintern senast 15 januari blir det ingen riktig vinter, bara en fuskvinter!"

Så brukade jag och min bror säga när vi längtade efter att få komma igång med vinterträningen för Vasaloppet. Om snön låg i Kilsbergen före den 15 kunde man räkna med snö in i mars. Annars blev det någon vecka.

På samma sätt är det här nere på slätten. Om inte snön ligger ordentligt före mitten av januari, så blir det ingen riktig vinter.

Frågan är vad denna vinter blir.

Förra veckan var det vårkänning. Snön som legat decimeterdjup smälte snabbt. Bäckar och åar fylldes. Ljuset blev annorlunda.

Och så kom helgen. Snö, snö och åter snö. Och den vårkänsla som började infinna sig, lämnade i samma ögonblick som jag för andra gången satte mig i traktorn för att röja vägen. Just nu har vi väl runt 3 dm snö. Först ett par dm blötsnö och det toppat med riktigt fin kallsnö. Idag har det kommit en knapp dm till och jag funderar fortfarande på om jag ska ut med traktorn igen.

Det går åt rätt mycket mer foder när det är kallt. Normalt så går det åt två storbalar i veckan åt tackorna. Baggarna får hö. Men när temperaturen kryper en bit under nollan ökar foderåtgången. Nu tar två balar slut på fem dagar. Det spelar roll för ekonomin. Ju mindre inköpt foder, desto bättre ekonomi på sluttampen.

Frågan är väl nu om det blir en vinter eller om det bara är fuskvinter att vänta. Något som talar för det senare är bristen på tjäle. Under snön är marken mjuk. Och med så mycket snö som isolerar spelar det ingen större roll hur kallt det är i luften. Tjälen kommer inte att gå ner i backen speciellt långt.

Det finns de som inte tycker att vintern är något att ha. Att mörker och kyla bara är negativt. Men går man på landet när snön lagt sig, blir mörkret mindre ansträngande. Det är nästan som om det finns en mening bakom. Årets mörkaste tid kräver snö för att kunna uthärdas.

Men det är vi på väg att förändra. De snöfattiga vintrarna kommer att bli fler. Mörkret kommer att bli mer dominerande. Det är illa i Mellansverige. Men jag undrar hur det kommer att kännas i norra Norrland. Kan man tänka sig ett liv under en vinter, utan någon sol på himlen, och utan någon snö som återspeglar vinternattens försiktiga ljus?









Det finns de som påstår att vintern är färglös. Det är den knappast. Men vinterns färgskala är återhållsam på ett helt annat sätt än vårens, sommarens eller höstens. Man måste vara varsam för att kunna se det svårsedda. Men låter man tiden vandra själv, blir plötsligt också vardagens promenader vintriga skönhetsupplevelser. Fulla av gömda nyanser.