Bärår

I princip varje dag tar jag och hunden samma promenad. Grusvägen bort till kröken. Skogsvägen upp en bit i skogen och sedan stigen genom skogen tillbaka. Årstiderna växlar, men vägen består. Delar av vägen går genom blötor, så har det regnat rejält är det bara att välja en annan väg. Och när vintern inte vill sig, likaså.

Denna promenad på kända stigar skapar nya värden, hela tiden. Landskapet förändras i det stora och i det lilla. Träd fälls, hyggen tas upp. Årstider växlar. Möten med djur skapar mervärden.

Det blommar överallt på lingonriset i år

Denna vår har varit mer annorlunda än de flesta. En april som gav lagom vårväder för jordbruk och sådd. Och en maj som antingen var kall, blåsig, regnig eller en kombination av de olika parametrarna. Och dag efter dag har man önskat att det gick att klaga på någon. På regeringen. På SMHI. På Gud. Bara för att få något gjort.

Men även dessa vårar kan föra med sig något gott. Det har inte varit frost på länge. Körsbärsblomningen var mer än riklig. Äppelblomningen mer sparsam. Gråpäronen stod som en snöby i syrenhäcken. Det finns möjligheter till en riklig fruktskörd.

I skogen är det ungefär likadant. Blåbären står ljusgröna. Redan är karten rätt stora. Och allt talar för ett fantastiskt lingonår. Om tre månader är det bara att ta på sig stövlar och med sig hinkar för att skörda skogens röda guld.

I veckan hoppas jag att svarthönsen kommer. Det lilla hönshuset är klart. Nu ska jag börja bygga det stora.

Det lilla hönshuset med en nästan klar gård